Transmar i samarbete med Högskolan om framtidens eldrift

Transmar samarbetar med Högskolan på Åland för att utreda det växande intresset för att ställa om verksamheten till mer hållbara transporter. Transmar har redan en längre tid följt med utvecklingen och marknaden, varit i kontakt med leverantörer och även arrangerat seminarier. Nu har bolaget tagit ytterligare ett steg mot elektrifiering av fordon.

”Hos Transmar kände man att det inte räcker att bara lyssna på leverantörer. Då får man främst försäljarens perspektiv. Tack vare kontakter och en del tidigare samarbeten vände de sig därför till oss”, säger Florian Haug, ansvarig för programmet energi, design och automation samt masterutbildningen Energy Automation Sustainable Engineering på Högskolan i Mariehamn. Olika samarbetsformer diskuterades men lösningen blev slutligen ett examensarbete där elektroteknikstudenten Srdjan Kohut fick ta sig an ett verkligt problem direkt från näringslivet.

”Min uppgift blev att ta fram en kalkylmodell för Transmar som visar hur elektrifieringen av hela fordonsflottan kan byggas ut stegvis över tid”, säger Kohut. Fördelar och utmaningar belyses i utredningen som ger en modell som omfattar hela Transmars flotta och analyserar hur olika typer av fordon påverkar energibehov, laddning och effektsträckor. Till exempel mellan Finland och Sverige är det mer utmanande. Utredningen tar även hänsyn till körmönster, laddfönster och drift och jämför normal drift med mer krävande scenarier, såsom vinterförhållanden. Resultaten av utredningen ger ett tydligt svar att elektrifiering kan ge stora miljövinster.

”Beräkningarna visar att elektrifiering för Transmars del kunde ge cirka 88 procent lägre koldioxidutsläpp per år jämfört med dieseldrift”, säger Kohut. Men utredningen visar också att omställningen inte är helt enkel. En central fråga är hur elnätet ska klara belastningen.

”Det handlar mycket om lastbalansering, när man laddar och hur rutter planeras utifrån det. Man måste få laddningen att fungera i praktiken och det kräver planering”, säger Kohut. I vissa fall kan det också krävas investeringar i ny infrastruktur, som transformatorstationer eller lokala batterilösningar. Samtidigt öppnar den senaste tekniken för smarta lösningar, som att ladda när elpriset är lågt. Florian Haug betonar att elektrifiering är en lösning som måste skräddarsys för nästan varje aktör. Investeringen är dessutom stor.

”I dagsläget ser vi att det fungerar bäst för fordon som kör lokalt och dagtid. En viktig del av projektet har varit att skapa flexibilitet”, berättar han.

Den framtagna modellen fungerar som ett verktyg där Transmar kan justera olika parametrar och direkt se hur resultaten påverkas.

”Det är en gedigen utredning där man kan ändra värden och testa olika scenarier. Det gör den användbar även på långsikt då allt ändrar snabbt”, säger Haug. Samarbetet har varit mycket givande för båda parter och alla involverade. Det är också ett exempel på hur Högskolan på Åland arbetar med externa aktörer.